Under de senaste åren har det ryktats om en svensk biokomposit bestående av starka fibrer från svenska skogar och bioplast. Materialet finns nu i produktion hos Södra. Durapulp kallas det fibrösa men samtidigt tåliga materialet. Man kan säga att egenskaperna hos Durapulp hamnar någonstans mellan plast och cellulosa. En intressant egenskap är att Durapulp står emot väta – ett vattentåligt papper alltså.

Durapulp visas i Materialbiblioteket under en begränsad tid i samarbete med NyTeknik.

LG HI-MACS har tagit fram en mineralkomposit med minst 41% återvunnet material. Det är ju bra för då slipper man använda 41% nytt material. 13 st jordiga kulörer, Sugar Maple, Poplar, Horse Chestnut, Walnut, Birch Bark, Pecan, Hickory, Mountain Ash, G510R och G518R. Mer info hittar du här. www.lgcoll.se/

Du har säkert sett omslagsplasten till en del diskmaskinstabletter. Såna där man inte behöver skala. Allt fler undrar vad det är för slags plast och var den blir av när den lösts upp. Försvinner den bara?

Plasten heter polyvinylalkohol, PVA och den är bionedbrytbar. Eldar man upp den för man koldioxid och vatten. Precis som med de vanligare förpackningsplasterna.

Förutom till diskmaskinstabletter hittar man denna PVA i olika medicinska sammanhang. En innovativ applikation är säckar till kontaminerad smutstvätt på sjukhus. Smutstvätten läggs i PVA-säcken som sedan kastas i tvättmaskinen. Säcken löses upp och sköljs sedan ut med avloppsvattnen.

Folien på bilden ovan löstes upp på tio sekunder och den är tillverkad av Aicello och heter Solublon.

PVA, or poly vinyl alcohol, is a polymer that is both water soluble and bio degradable. When processed into a foil PVA is mostly used in various packaging applications such as wrapping for dish washer tablets. But this polymer can also be found in the medical sector.

The foil pictured above disolved within ten seconds. It is made by Aicello under the trade name Solublon.

Genom att mala ner flaskor och annat av glas får Ecoscreed i Storbritannien ballasten till sitt självnivellerande golvmaterial. Man använder 1,2 ton glas till 1 kubikmeter golvmaterial. Bindemedlet gör man av reningsbiprodukter från koleldning, slagg med andra ord.

http://www.ecoscreed.co.uk/

Event Program Torsdag den 29 april 2010 kl.18.00 - 21.15

Cradle to Cradle, som i Sverige representeras av Vagga till Vagga AB, inleder ett samarbete med Materialbiblioteket. Till att börja med deltar Materialbiblioteket i evenemanget WASTE=FOOD, Torsdag den 29 april 2010 kl.18.00 – 21.15 i Konstfack. Kvällen arrangeras av Vagga till Vagga AB i samarbete med det nystartade svenska nätverket Cradle Net.

För första gången kommer en av Cradle to Cradles grundare, Michael Braungart till Sverige för att tala. Vi får även möjlighet att se världens första C2C-modevisning med en kollektion skapad av Matilda Wendelboe. Under kvällen kan du även delta i C2C workshops. Anmälan gör du på cradlenet.se.

För Eventprogrammet WASTE=FOOD Torsdag den 29 april 2010 kl.18.00 – 21.15 klicka på länken nedan. Läs resten av inlägget »

Creatables är ett Göteborgsbaserat nätverk med formgivare som tar fram produkter ur produktionsspill. Här är en fiffig klädnypa som stansats ut ur foliespill av PP (Polypropylen). Andra produkter ur sortimentet är tex. tidningssamlaren eller anslagstavlan av tennisbanematerial.

OBS! Denna plastkurs genomfördes under våren 2010. Tack vare fortsatt efterfrågan kommer vi även hålla kursen under senare delen av hösten 2010. Är du intresserad? Skicka i sådana fall ett mail till: bf@materialbiblioteket.se, så att vi kan höra av oss angående mer exakta detaljer.

Kursens syften är att inspirera med kunskap och att stärka kreatörens argumentation gentemot uppdragsgivaren. Du lär dig plastens grunder och terminologi. Med utgångspunkt i kreatörens förhållningssätt till material går vi under en heldag igenom plastens hårda och mjuka värden.

KursprogramPDF

De viktigaste och vanligaste plastsorterna.

Hur du känner igen dem.
Deras viktigaste egenskaper.
Inomhus eller utomhus? Kroppskontakt? Livsmedel? Så använder du rätt plast på rätt plats.
Vilka plaster är billiga, vilka är dyra?

Hur formas och bearbetas plast?

Vi förklarar de viktigaste bearbetningsmetoderna.
Ytbehandlingar.
Tillsatser. Så kan man ändra plastens egenskaper.
Kan man få vilken färg man vill? Vi går igenom infärgning, lackering och effekter.

Plastens estetik

En del plaster känns billiga, andra dyra. Varför då?
Känsla.
Doft.
Plastens klang.
Kvalitetsupplevelse.

Plasten och miljön.

Vässa din argumentation i miljöfrågor!
Kan man som kreatör försvara användandet av plast?
Bioplaster: Vilka är de och vad kan man ha dem till?
Återvinning: Vad händer med plasten vi slänger? Hur bra är återvunnen plast?

Vem bör delta?

Vi förutsätter att kursdeltagaren är yrkesverksam som kreatör inom områdena industridesign, arkitektur, konst, scenografi eller produktutveckling. Ingenjörer är hjärtligt välkomna men vi vill påpeka att inga som helst förkunskaper i kemi eller fysik är nödvändiga.

När och var

När: 11 maj 2010. kl. 10.00 – 16.00.
Plats: Materialbiblioteket, Telefonplan, Stockholm.
Pris: 2900 kronor + moms (= 3625 kr).
Anmälan: Anmälan görs genom att kursavgiften senast  30/4 är insatt på Bankgiro: 5825-6991. Skriv för och efternamn i textfältet. Maila även dina kontaktuppgifter till oss. Observera att din anmälan är bindande.
Kursledare: Oliver Schmidt, industridesigner MFA, Designer SD och Björn Florman, teknikinformatör och marknadsföringsstrateg.

Kontakt:

Oliver Schmidt 070 959 49 05, os[kumelur]materialbiblioteket.se
Björn Florman 073 20 20 230, bf[kumelur]materialbiblioteket.se
www.materialbiblioteket.se

Om Materialbiblioteket:

Oliver och Björn grundade den permanenta materialutställningen Materialbiblioteket år 2005 och har sedan dess varit rådgivande åt  landets designbyråer och många av landets ledande exportföretag. Materialbiblioteket har bland annat undervisat på Konstfack, KTH, Linköpings Universitet och Latvian Art Academy i Riga.

Att det är miljösmart att återanvända plast är alla överrens om. Alla bearbetade material har kostat för miljön. Därför bör de få så långa liv som möjligt. Synd då att att det tog så lång tid innan industrin började anstränga sig för att ta hand om plast på ett bra sätt.

Ett område som varit eftersatt är källsorteringen. Olika plastkvaliteter har rörts samman till lågkvalitativa resultat som  har använts till att göra avloppsrör och sopsäckar av. Polyeten har blandats med polykarbonat (Ketchupflaska och CD-konvolut). Två utmärkta material som tillsammans blir till… skräp.

En annan återvinningstrend har varit något man skulle kunna kalla för en romantisering. Här har avsikten varit att det återvunna materialet ser så återvunnet ut som möjligt. Slutkunden vill kunna visa sin miljövänliga inställning för omvärlden. Problemet är det det blir svårt att se volymer för material som ser ut så här:

Eller så här:

Helt klart är att plast som återvinns måste källsorteras så att den tillverkande industrin vet vad den köper. Som tur är har det börjat hända en hel del på just detta område. I Sverige finns ett företag som föregår med gott exempel. Polykemi har ständigt en mängd källsorterade och återvunna plastsorter i form av formsprutningsvänligt granulat i lager.

Eftersom summan av återvunna plaster sällan blir kritvit till färgen är det svårt att färga in materialet till klara tydliga färger. Ofta får man nöja sig med att helt enkelt hålla sig på den säkra sidan och välja svart.

Precis så gjorde Electrolux med sin dammsugare Green.

Plötsligt har återvunnen plast blivit användbar på riktigt!

Att landets arkitekter, designer och produktutvecklare vill vara miljövänliga marks tydligt. Så gott som alla som besöker vår materialutställning vid Telefonplan i Stockholm har samma fråga:

-Har ni några miljövänliga material?

Efter att ha funderat på frågan under några år har vi kommit fram till att vi dessvärre måste göra våra besökare besvikna genom att svara “Nä, det har vi inte. Det finns inga miljövänliga material”.

Vill man vara miljövänlig handlar det om så många saker att det tar tid att formulera sig. Därför har vi nu satt ihop ett nytt föredrag som vi kallar just: “Miljövänliga material – finns dom?”. Innehållet är tänkt att hjälpa dig som föreskriver material med både kunskap och argumentation.

Som illustration väljer vi lite mjuk och färgglad PVC:

Bra för miljön. Ibland.

För dig som brukar fastna med slipsen i Tandbergbandspelaren kommer här en lösning på problemet:

Sonic Fibre tillverkar en textil av vävda och återvunna magnetband. Sustainable lixom.

Magnetisk slips.