OBS! Denna plastkurs genomfördes under våren 2010. Tack vare fortsatt efterfrågan kommer vi även hålla kursen under senare delen av hösten 2010. Är du intresserad? Skicka i sådana fall ett mail till: bf@materialbiblioteket.se, så att vi kan höra av oss angående mer exakta detaljer.
Materialbiblioteket presenterar för första gången någonsin en plastkurs som riktar sig till dig som är industridesigner, arkitekt, konstnär eller scenograf.
Kursens syften är att inspirera med kunskap och att stärka kreatörens argumentation gentemot uppdragsgivaren. Du lär dig plastens grunder och terminologi. Med utgångspunkt i kreatörens förhållningssätt till material går vi under en heldag igenom plastens hårda och mjuka värden.
Att det är miljösmart att återanvända plast är alla överrens om. Alla bearbetade material har kostat för miljön. Därför bör de få så långa liv som möjligt. Synd då att att det tog så lång tid innan industrin började anstränga sig för att ta hand om plast på ett bra sätt.
Ett område som varit eftersatt är källsorteringen. Olika plastkvaliteter har rörts samman till lågkvalitativa resultat som har använts till att göra avloppsrör och sopsäckar av. Polyeten har blandats med polykarbonat (Ketchupflaska och CD-konvolut). Två utmärkta material som tillsammans blir till… skräp.
En annan återvinningstrend har varit något man skulle kunna kalla för en romantisering. Här har avsikten varit att det återvunna materialet ser så återvunnet ut som möjligt. Slutkunden vill kunna visa sin miljövänliga inställning för omvärlden. Problemet är det det blir svårt att se volymer för material som ser ut så här:
Eller så här:
Helt klart är att plast som återvinns måste källsorteras så att den tillverkande industrin vet vad den köper. Som tur är har det börjat hända en hel del på just detta område. I Sverige finns ett företag som föregår med gott exempel. Polykemi har ständigt en mängd källsorterade och återvunna plastsorter i form av formsprutningsvänligt granulat i lager.
Eftersom summan av återvunna plaster sällan blir kritvit till färgen är det svårt att färga in materialet till klara tydliga färger. Ofta får man nöja sig med att helt enkelt hålla sig på den säkra sidan och välja svart.
Precis så gjorde Electrolux med sin dammsugare Green.
Plötsligt har återvunnen plast blivit användbar på riktigt!
Redan på 1800-talet kunde man extrahera biopolymerer ur alger, idag är det känt bla. som Alginat. Alginat säljs i pulverform och blandas med vatten. Då får man en gummilik, prisvärd gjutmassa som stelnar snabbt. Då den är bra på att återge fina detaljer används Alginat i dentalprodukter för tandavgjutning (bla. med mintsmak).
Inom film och teatervärlden används Alginat för att göra kroppsavgjutningar och masker. Används även i konstnärliga gjutsammanhang.
Man hittar även Alginat och andra algprodukter som konsistensgivare i mat. Håll utkik efter E400 till E407 nästa gång du handlar.
En vacker effekt visades av Mitsubishi Rayon på utställningen Tokyo Fiber under milanoveckan förra året. Optiska fibrer i klar akryl med 1 millimeter diameter har här stickats samman till en jämn mesh. Optiska fibrer läcker normalt inte ljus genom sidorna. Men om de som här böjs i en relativt tight radie kan man få ett avsiktligt ljusspill.
Bilden är en detalj ur Gwenael Nicolas Mist Bench för japanska Curiosity. Den stickade strukturen ger en fjädrande effekt och akrylfibrerna har dessutom fått en skyddande yta.
Eng: A beautiful effect. Optical fibres from Mitsubishi Rayon were exhibited at last years Salone in Milano. Optical fibres are not meant to leak light from their sides, but if bent slightly they will glow. The picture shows a detail from Gwenael Nicolas Mist Bench where the fibres are knitted into a structure that makes them form a cushion like surface.
Vi är åter i vår utställningslokal efter en fantastisk vecka på möbelmässan. Kort sammanfattat kan man säga att ALLA var där. Förmodligen du med!
Materialbiblioteket fanns på plats hela veckan med den beställda utställningen Let´s do it! Utställningen visade material och metoder för möbeltillverkning och vi hade välbesökta visningar varje dag.
Vi tackar: Stockholmsmässan, Källemo, Lammhults, Bendinggroup, Weta Plast, Seno Plast, Artex, LG Collection, Mikroponent, Protech, NMC Cellfoam, Formica, BASF, Sandvik, 3form och RMIG som alla gjorde utställningen möjlig. Tack också alla ni som besökte oss.
Så här såg det ut:
Oliver Schmidt visar hur man kan tillverka en möbel.
Vesa Honkonens fina Kiasma-stol i förgrunden.
Björn Samenius från Artex förklarar hur man får till sådant som behöver sys.
Japanska materialet Breathair var en nyhet på Möbelmässan.
BASF tillverkar PBT plasten Ultradur. Den används i Konstantin Grcics stol Myto från 2007.
Redan en klassiker. Non-stolen från Källemo. Stålskelett i polyuretanskum.
Missa inte Materialbibliotekets utställning om material och tillverkningsmetoder för möbelproduktion. På Stockholmsmässans Stockholm Furniture Fair 9-13 februari. Du hittar oss i Greenhouse (Victoriahallen). Så här står det i mässprogrammet:
“Let´s Do It! heter utställningen som visar och förklarar produktions- och bearbetningsmetoder för möbeltillverkning. Med olika tillverkningsmaterial som utgångspunkt förklaras vilka möjligheter formgivaren har att låta formtanken bli till verklighet. Hur böjer man trä och stål? Vad skall man tänka på när man vill göra en stol av plast?
Metoder som till exempel vakuumformning, formsprutning stansning och ytbehandlingar visas på ett lättbegripligt sätt. Let´s Do It! visar också hur olika sorters sömmar påverkar möbelns slutliga form.
Utställningen vänder sig till formgivare som vill sätta sig in i den mer tekniska delen av formgivningsprocessen.”
Riktigt mjukt silikon brukar vanligtvis gjutas. Men nu kan vi visa formsprutat silikon i Shore 03 A. Häromdagen hade Materialbiblioteket besök av Peter Gustafsson från Wacker Kemi. Peter berättade att det förmodligen rör sig om ett rekord i klassen “Formsprutning av mycket mjukt silikon”. Du är välkommen till Materialbiblioteket för att själv provklämma materialprovet i filmen nedan. Tips! Fina ljudeffekter utlovas!
Att landets arkitekter, designer och produktutvecklare vill vara miljövänliga marks tydligt. Så gott som alla som besöker vår materialutställning vid Telefonplan i Stockholm har samma fråga:
-Har ni några miljövänliga material?
Efter att ha funderat på frågan under några år har vi kommit fram till att vi dessvärre måste göra våra besökare besvikna genom att svara “Nä, det har vi inte. Det finns inga miljövänliga material”.
Vill man vara miljövänlig handlar det om så många saker att det tar tid att formulera sig. Därför har vi nu satt ihop ett nytt föredrag som vi kallar just: “Miljövänliga material – finns dom?”. Innehållet är tänkt att hjälpa dig som föreskriver material med både kunskap och argumentation.
Som illustration väljer vi lite mjuk och färgglad PVC:
En superabsorberande polymer, SAP, kan absorbera 500 ggr sin egen vikt och 30-60 ggr sin egen volym. Traditionella, cellulosabaserade absorbenter har en kapacitet på 20 ggr sin egen vikt.
SAP togs först fram under 1960-talet för att i jordbruken kunna binda vatten i odlingsjorden.
Idag hittar man SAP i blöjor, inkontinensskydd, sanitetsbindor, som sk. vattenkristaller i blomjord, fuktskydd i kablar, leksaker, tejp etc.
Jacroki™ består av cellulosa, återvunnet papper och latex. Det påminner närmast om läder vilket gjort att materialet hamnat som “label” på jeans. Du hittar Jacroki™ t.ex. på och i kläder, förpackningar, accessoarer och väskor. Mer info på okinawa.it.
Inlägg (RSS)